Frågor och svar Fossilfritt 2030 – Rena resan

Vem vinner på cykling?

Cykling är en ren vinst för både dig och samhället. En kilometer med bil kostar samhället en krona och 50 öre, medan samma sträcka med cykel i stället innebär en vinst för samhället på en krona och 60 öre. Det visar forskning från Lunds universitet.

Professor Stefan Gössling, som gjort uträkningen, har även räknat samman samhällets och medborgarens egen kostnad för att köra bil jämfört med att cykla. Kostnaderna inkluderar reskostnader, klimatkostnader, ägande, hälsoeffekter, olyckor, bullerstörningar och kostnader kopplade till infrastruktur. Resultatet visar att det blir sex gånger dyrare att välja bilen i stället för cykeln.

Läs mer:

Hur kan cykling påverka din hälsa?

Cykling kan förbättra din hälsa och motverka olika sjukdomstillstånd. Bland annat minskar det risken för hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, stroke – slaganfall, diabetes typ II, tjocktarmscancer, bröstcancer, Parkinson, demens, benskörhet, milda depressioner och nedstämdhet. Det skriver  Peter Schantz, professor i idrottsvetenskap och verksam vid Mittuniversitetet samt Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i rapporten ”Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande”.

Både gång och cykling har visat sig kunna ha denna effekt. Miniminivån är att vi människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, med minst måttlig intensitet, året runt. Ska du motverka fetma och diabetes krävs cirka 60 minuter per dag. Utöver minskad sjuklighet så kan fysisk aktivitet också bidra till ett längre liv.

Läs mer:

Minskar cykling buller?

Om fler väljer att cykla i stället för att ta bilen minskar bullret från trafiken. I dag bedöms omkring två miljoner människor i Sverige vara exponerade för trafikbuller som överskrider riktvärdet och de flesta av dem bor längs det kommunala vägnätet. Att utsättas för buller påverkar din hälsa negativt. Det kan till exempel ge sömnstörningar, öka risken för hjärt-kärlsjukdomar som stroke och sänka prestationsförmågan och inlärningsförmågan. Barn, äldre och personer med hörselnedsättningar är extra känsliga för störningar från buller.

Läs mer:

Hur påverkar cykling koldioxidutsläppen från vägtransporter?

Över 30 procent av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från inrikestransporter. Koldioxidutsläppen från biltrafik minskar, men i långsam takt. Sverige är långt ifrån målet att minska med minst 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Hittills har utsläppen från transportsektorn minskat med 20 procent jämfört med 2010, vilket innebär att utsläppen inom sektorn behöver minska med ungefär en miljon ton koldioxidekvivalenter per år för att 2030-målet ska kunna nås. Om fler väljer vanlig cykel till kortare resor eller elcykel till något längre resor kan vi minska utsläppen i snabbare takt.

Läs mer:

Minskar cykling utsläppen av luftföroreningar?

Om du cyklar minskar luftföroreningarna. Biltrafik bidrar i stället till utsläpp av luftföroreningar. Luftföroreningar kan bestå av exempelvis kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt partiklar av olika storlek. Luftföroreningar från trafiken beräknas orsaka 3 100 fall per år av för tidig död i Sverige, enligt en studie från IVL. Anledningen är att luftföroreningar bland annat orsakar hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägssjukdomar som astma. Barn är särskilt utsatta för luftföroreningar. Det finns inte heller någon nedre gräns för när luftföroreningar påverkar människor. Därför är det viktigt att hålla halterna så låga som möjligt. Luftföroreningar kan även orsaka växtskador, nedsmutsning, övergödning och försurning.

Läs mer:

Hur jobbar Fossilfritt 2030 – Rena resan för att öka antalet cyklister?

Det är inte bara ny infrastruktur och underhåll av cykelbanor som krävs för att få fler att cykla. Vårt sätt att resa är ofta en vanesak. Den som brukar använda bil till jobbet har bilen som förstahandsval även för andra resor, oavsett längd på resan. Till exempel visar resvaneundersökningar att de flesta bilresor är under fem kilometer – bilresor som många gånger skulle kunna ersättas med cykelresor. Därför behöver vi jobba med att bryta och byta vanor. I projektet Fossilfritt 2030 – Rena resan jobbar vi därför med olika delprojekt som kan påverka våra vanor:

  • Testperioder med elcykel och vikcykel.
  • Cykelkampanjer i sociala medier där exempelvis tävlingar och tester kan ingå.
  • Förändringar i den fysiska miljön för att uppmärksamma fördelarna med att cykla.
  • Test med lastcyklar i kommunal verksamhet.
  • Nya arbetssätt inom företag och organisationer för att öka det hållbara resandet.

Utöver olika delprojekt arbetar projektet för att öka samarbetet kring hållbart resande i kommuner och organisationer i östra Mellansverige.

Vem betalar?

Den största finansiären är EU, genom den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Andra finansiärer är tre regioner i östra Mellansverige: Örebro, Sörmland och Östergötland. Regionernas finansiering kommer från de så kallade 1:1-medlen. Det handlar om statliga medel som fördelas ut av regionerna till olika typer av projekt. Pengarna ska inte användas till ordinarie verksamhet i regionerna.

Utöver detta bidrar även BioDriv Öst, länsstyrelsen i Östergötland, länsstyrelsen i Örebro, Örebro universitet och flera kommuner i de tre länen med finansiering i form av kontanta medel eller arbetsinsatser i projektet. Arbetsinsatserna räknas om till något som kallas bidrag i annat än pengar.

Följ projektet

Följ projektet på Youtube och Instagram.

Vilken cykeltyp är du? Gör cykeltestet från projektets kampanj Styr din egen väg.

Kontakt


Mirja Mattsson
Övergripande projektledare och kontaktperson i Örebro län
mirja.mattsson(at)regionorebrolan.se


Sandra Strömstedt
Länsprojektledare och kontaktperson i Sörmlands län
sandra.stromstedt(at)regionsormland.se


Ylva Ek
Länsprojektledare och kontaktperson i Östergötlands län
ylva.ek(at)regionostergotland.se